söndag 7 juni 2009

Robin, vill du träna mig?

Trots finalförlusten så kan man inte annat än tacka Robin för en fantastisk turnering och för att han har tänt hoppet för svensk tennis. Det är klart att tennisundret på 80-talet genererade nya intresserade juniorer och vi måste tillbaka dit. Robins franska öppna kan vara ett steg på vägen.

Under Robins sista breakboll i sista set kunde jag känna den där känslan. Hur det känns som om man spelar på glas och sen självklart torskar bollen. Robin har definitivt tänt hoppet för min tennis. Jag var ju på G men hittade ingen tränare. Nu ska jag bara föda ett barn och sen är jag fit for fight.

Vem vill träna mig? Jag har en känsla av att Robin inte har tid.

2 kommentarer:

kockajäveln sa...

hehe,javisst blir man hungrig:) Än sålänge ser iaf strange bakery inte ut som min egna matblogg snaskbyttan. Där é det farligt att gå in:)
Vad är Garboöga för något? Skulle man kanske kunna få låna receptet och testa?

Västgötskan sa...

Ring Edberg, Wilander eller Borg. Nån av "gubbarna" borde väl ha tid, nu när de är pensionärer och sitter hemma och pillar sig i naveln... ;-)